.. och dagarna de rusar! Det var ju precis så här det INTE skulle bli nu i december.
Vi pratade önskelistor med barnen igår.
Benny drog till med den klassiska föräldraönskningen - snälla barn.
En stund senare undrade Melker försiktigt... "Men säljer ni bort oss då ifall ni skaffar nya snälla barn?".
Lilla vännen. Men det redde upp sig.
Själv önskade jag mig ännu mera tid att göra sånt jag allra helst vill.
Visst, jag hinner med massor av sånt redan nu. Egentligen nästan bara sånt.
Men det där eviga medla-mellan-bråkande-barn och hantera-utbrotten-av-trots, det skulle jag gärna minska på lite. Det suger musten ur mig. Nån annan som blir trött på det? Och hur gör ni för att minska på sånt?
Men till roligare saker!
Julkaffe på Melkers dagis i morse.
Skinksmörgås, jultårtor och pepparkakor som barnen bakat.
Skinksmörgås, jultårtor och pepparkakor som barnen bakat.
Jag är glad att dagistanterna vill ställa till med sånt! De är verkligen värda ett extra tack, de gör ett superjobb med våra barn!
Nu tar jag en påse semlor (frallor kallar ni dem visst i vårt grannland) under armen och åker iväg mot stan. Ett par timmar kommer jag att spendera med sånt som gör gott för själen. Med hopp om att det ger lite guldkant i vardagen också för dem jag åker för att träffa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar